Angelica Wiiks Blogg!

Hej! Jag heter Angelica och detta är min personliga blogg om allt som händer i mitt liv. Jag är en förhållandevis vanlig tjej, på gränsen till kvinna kanske, som jobbar som undersköterska på ett stort sjukhus. På min fritid så brukar jag försöka träffa mina väninnor så mycket som möjligt, och min pojkvän, Urban Jakobsson.

Vad jag framförallt tycker om med livet är alla tillfälligheter som dyker upp och förändrar ens tillvaro. Detta är också anledningen till att bloggen har det namn den har. Men vad som ännu mer fascinerar mig är också hur nära alla personer egentligen står varandra. För tillfället bor jag i Stockholm, trots att jag inte är uppvuxen här, och jag märker att det är svårt att träffa någon ny person som det inte visar sig att man har någon vän gemensamt med. Nu känner jag visserligen en hel del personer, men trots det så inser jag att Stockholm, trots att det är Sveriges största stad, är så otroligt litet.

Jag växte upp i en liten by precis utanför Sundsvall. Där fanns en rad olika djur, många kossor och hundar, höns och katter. För mig var denna plats ett paradis på jorden, och min far som tog hand om alla djuren och mjölkade korna, var min stora förebild. Min mamma såg jag faktiskt inte mycket av som barn eftersom hon arbetade på ett företag inne i Sundsvall, och hon åkte tidigt varje morgon och kom hem sent varje kväll. Min mamma och min pappa var ett mycket omaka par.

När jag slutade gymnasiet, hade jag redan flyttat hemifrån in till Sundsvall, och jag bestämde mig för att det än en gång var tid att flytta vidare. Jag flyttade först till Göteborg, men efter bara några år så flyttade jag vidare till Stockholm, eftersom jag hade kommit in på undersköterskeutbildningen. När jag blev klar med denna så fick jag jobb på sjukhuset där jag nu jobbar, och jag trivs mycket bra.

Denna blogg kommer således att handla om allt som jag stöter på i min vardag, glädjen, ensamheten, skratten och alla underbara väninnor. Eftersom jag jobbar mycket så kommer det att bli en hel del rapporter från mitt sjukhus och om det stressande arbetet som undersköterska på en mycket överfull avdelning.